Människohandel är en av de största brotts­liga verk­sam­heten i världen som narkotika- och vapen­handel. Enligt Palermo Protokollet (FN, 2000) innebär människohandel rekrytering, transportering, överförande, husering av eller mottagande av vuxna människor genom användande av hot, våld eller andra former av tvång, kidnappning, bedrägeri, lurendrejeri eller genom att missbruka en maktposition/sårbarhet eller genom att ge betalning eller andra förmåner, för att uppnå kontroll över en annan person i utnyttjande syfte. Huruvida någon ger sitt samtycke till detta är irrelevant om dessa kriterier uppfylls. All form av rekrytering, transportering, överförande, husering eller mottagande av barn (definierat som någon under 18) i exploateringssyfte räknas som trafficking, oavsett hur det går tillväga eller om tvång är inblandat. NCEV skulle säga att samtycke av vuxen person till människohandel räknas inte heller eftersom kan inte samtycka för tortyr och exploatering ut av fri vilja. 

Personer som faller offer för människohandel behandlas som varor som säljs och köps och utnyttjas med ett syfte att tjäna pengar. Människor är mer lönsamma för kriminella strukturer än vapen eller narkotika eftersom de kan säljas många gånger. De kan utnyttjas sexuellt eller som arbetskraft,  tvingas begå stölder eller andra kriminella aktiviteter, tigga eller smuggla samt utnyttjas för organhandling.

Offren för människohandel utsätts bland annat för olika typer av fysisk våld och psykologisk förtryck som, t.ex.,  hot, misshandel, övergrepp, våldtäkt, tortyr, förödmjukelser och förnedring.

Människohandel existerar på grund av efterfrågan, t.ex., för sexuella tjänster eller billig/kostnadsfri arbetskraft. Kriminella strukturer exploaterar personers utsatthet och ekonomiska problem när de föreslå en potentiell offer att sälja sitt kropp (d.v.s. samtycke)  för pengar  eller erbjuda dem ett drömjobb. Det finns människor som är alltid redo att köpa utan hänsyn och det är grund för problemet.

Close Menu